Regeringen beslöt under ramförhandlingarna att förbereda en överföring av organiseringsansvaret av arbetskraftstjänsterna till kommunerna. Sysselsättningens kommunförsök som inleddes i mars har redan testats bland unga, invandrare och personer som får FPA: s arbetslöshetsförmåner i 118 kommuner.
Socialbarometern kartlade åsikter kring organiseringsansvaret av skötseln av sysselsättning och sysselsättningens kommunförsök innan kommunförsöket inleddes och före regeringens ramförhandlingar. Frågan om sysselsättningstjänsternas organiseringsansvar delar kraftigt sektorns tjänstemän i TE-byråerna och kommunerna.
Kommunrespondenterna anser att kommunförsökets överföring av klientgrupper är bättre än vad TE-ledningen gör
Kommunrespondenterna i sysselsättningstjänsternas kommunförsök tyckte klart bättre om överföringen av unga, invandrare och de som får FPA: s förmåner än TE-byråernas ledning. Största skillnaden rör unga arbetslösa. 21 % av TE-ledningen och 86 % av de ansvariga för kommunernas sysselsättningstjänster ansåg att överföringen av organiseringsansvaret för ungas tjänster var bra eller ganska bra.
Man är rädd att en risk med överföringen av organiseringsansvaret är en allt för lokal synvinkel, om kommunerna koncentrerar sig för mycket på läroanstalter och arbetsmarknaden i sitt eget område och inte uppmuntrar unga att söka sig till bättre arbets- och studiemöjligheter någon annanstans. Man misstänkte också att kommunerna använder en alltför stel serviceprocess som till och med kan försvaga ungas sysselsättning på lång sikt.
I allmänhet såg respondenterna risker gällande medborgarnas jämlikhet i och med överföringen av organiseringsansvaret. Kommunernas personalresurser och kunnande varierar, vilket reflekteras i de tjänster som klienterna får.
”Arbetsmarknaderna och delvis de tjänster som stöder sysselsättning överskrider kommungränserna. Kommunerna har ett stort ansvar i att inte hålla sin blick alltför snävt på sin egen kommun. Samtidigt kräver en koordinering av tjänsterna i kommunerna och i de kommande välfärdsområdena att man samarbetar över organisationsgränserna. Ur den arbetslösas synvinkel är tjänsternas tillgänglighet och helhet det viktigaste – organisationsstrukturen är viktig i bakgrunden, men den får inte bli huvudsaken” tänker SOSTE: s specialsakkunniga Päivi Kiiskinen om resultaten.
Nuläget och bakgrundsorganisationen styr synen på kommande organiseringsansvar
Det tydligaste stödet bland de som jobbar med sysselsättningstjänster är för modellen där organiseringsansvaret för sysselsättningstjänster delas mellan kommunerna och staten. Stödet för modellen är 44 % hos TE-byråernas ledning och 48 % hos de ansvariga för sysselsättningstjänster i kommunerna.
Att överföra ansvaret till en administration får understöd av en majoritet av respondenterna men åsikterna kring vem som ska axla ansvaret delas enligt respondenternas bakgrundsorganisationer. I de kommuner som deltar i kommunförsöket understöder majoriteten (53 %) en koncentrering till kommunerna, medan 38 % av TE-byråernas ledning skulle koncentrera organiseringsansvaret till staten.
10 % av TE-ledningen och 7 % av kommunernas sysselsättningsansvariga skulle överföra sysselsättningstjänsterna till landskapet eller till annan regional aktör.
De som understöder en överföring till kommunerna tror att det kommer att förbättra sysselsättningen, medan de som är emot det inte tror det. Endast 12 % av TE-byråernas ledning tror att en överföring av sysselsättningstjänsterna till lokal- eller kommunnivå förbättrar sysselsättningen. Av de tjänstemän som ansvarar för sysselsättningstjänster i de kommuner som deltar i kommunförsöket tror 90 % mycket eller ganska mycket på att sysselsättningen höjs, i andra kommuner 51 %.
“Respondenternas åsikter verkar inte motivera klara förändringar till nuläget. De som understöder en koncentrering av ansvaret stöder i första hand en koncentrering av ansvaret till sin egen organisation, vilket inte ger speciellt stöd till att koncentrera ansvaret till en administration”, tolkar SOSTE: s specialsakkunnige Aleksi Kalenius resultaten.
Socialbarometern 2021 publiceras i fem delar under mars-juni. Publikationen 12.5 grundar sig på 395 svar, som samlades in via en elektronisk enkät under januari-februari 2021.
Läs mer om Socialbarometern 2021 på finska.
För mera information
- SOSTE, specialsakkunning, Aleksi Kalenius
- SOSTE, specialsakkunning, Päivi Kiiskinen