Alla partier har som mål att höja sysselsättningsgraden och många av dem siktar på en sysselsättningsgrad på upp till 80 procent. Enligt Socialbarometern 2023 ska incitamenten för sysselsättning i första hand ökas genom att erbjuda tjänster som är skräddarsydda för människors situation och inte genom att till exempel skära ned på den sociala tryggheten.
I Socialbarometern kartlades nuläget för arbets- och näringsbyråernas samt kommunernas sysselsättningstjänster i januari–februari 2023. Respondenterna har konkreta förslag för hur sysselsättningstjänsterna kan utvecklas, men en förkortning av längden på inkomstrelaterade arbetslöshetsförmåner eller hemvårdsstöd hör inte till de effektivaste incitamenten för sysselsättning. En kvantitativ skyldighet att söka arbete anses inte heller vara ett effektivt sätt att förbättra sysselsättningen.
Enligt respondenterna borde incitamenten att arbeta i första hand ökas genom att erbjuda tjänster som är skräddarsydda för människors situation och genom bättre koordinering av förmåner och förvärvsinkomster. Det bästa sättet att förbättra sysselsättningen är att i tjänsterna identifiera och ta hänsyn till grupper som riskerar att utestängas från arbetsmarknaden.
En höjning av sysselsättningsgraden förutsätter att de som för närvarande är arbetslösa och står utanför arbetsmarknaden integreras bättre i arbetslivet. Framför allt finns det brister i tjänsterna för dem som befinner sig i den mest utsatta situationen på arbetsmarknaden. På frågan om vilka grupper som har särskild brist på tjänster nämnde nästan en fjärdedel partiellt arbetsföra och faktiskt arbetsoförmögna. Flera nämnde också klienter i behov av heltäckande tjänster, klienter med missbruksproblem och psykisk ohälsa samt långtidsarbetslösa.
Många respondenter påpekade att situationen för arbetsoförmögna arbetslösa borde förbättras genom lagstiftningsreformer och att de borde överföras från arbetslöshetsförmåner till en annan förmån, såsom pension, eller till en annan tjänst, såsom rehabilitering.
71 %-85 % av de olika gruppernas respondenter uppskattade att psykiska hälsoproblem har en ganska stor inverkan på sysselsättningen för svårt sysselsatta arbetssökande. 66–82 % av respondenterna uppskattade att fysiska hälsoproblem har åtminstone en ganska stor inverkan på sysselsättningen för svårt sysselsatta arbetssökande. Samtidigt uppgav över hälften (55–61 %) av de svarande som representerade arbets- och näringsbyråerna och kommunerna i kommunförsöket att samordningen av sysselsättnings- och hälsovårdstjänsterna fungerade dåligt eller ganska dåligt. På frågan om tjänster som saknas nämndes oftast hälsovård eller tjänster som förbättrar arbetsförmågan. Gällande arbetskraftstjänsternas delområden var respondenterna mest kritiska till tjänstekedjornas helhet. Endast något under en tredjedel (26–29 %) ansåg att tjänstekedjornas helhet var bra eller ganska bra.
– ”Det är verkligen oroväckande att tjänstekedjorna fortfarande inte fungerar. Rätt tjänst i rätt tid är en nyckelfaktor i sysselsättningen”, kommenterar SOSTE: s specialsakkunniga Päivi Kiiskinen resultaten.
Den utjämnande nordiska modellen för arbetskraftsservice fungerar inte
Nästan alla respondenter på arbets- och näringsbyråerna samt i kommunerna i kommunförsöket bedömde att den nordiska modellen för arbetskraftsservice som trädde i kraft i maj förra året hade gjort det åtminstone ganska svårt att arbeta under det gångna året. I synnerhet har det varit utmaningar att stöda kundens jobbsökning efter det första mötet. Respondenterna påpekade att övervakningen av skyldigheten att söka arbete tar orimligt lång tid i anspråk och att modellens schematiska karaktär inte tillgodoser de arbetssökandes olika behov.
I sin nuvarande form tillgodoser den utjämnande tjänstemodellen inte behoven hos de mest utsatta arbetssökande och de som är i störst behov av stöd. För att förbättra modellen föreslogs till exempel att tidsfristerna för anställningsintervjuer skulle luckras upp, att lagstiftningen skulle förenklas och att sakkunnigas bedömningsbefogenhet ökas. De nämnda ändringarna skulle göra det möjligt att rikta sakkunnigas resurser till de arbetssökande som särskilt behöver stöd och tjänster för att hitta sysselsättning.
Nu när kommunförsöken med sysselsättning har pågått i drygt två år anser färre svarande som representerar arbets- och näringsbyråerna och kommunförsökskommunerna att överföringen av ansvaret för ordnandet av sysselsättningstjänster till den kommunala eller lokala nivån är ett effektivt sätt att förbättra sysselsättningen.
”Förvaltningsreformer löser inte i sig utmaningarna i anslutning till sysselsättningen, utan de förutsätter också en noggrannare resursfördelning och ett tjänstesystem som bättre verkligt beaktar de arbetslösas individuella behov ”, säger specialsakkunniga Päivi Kiiskinen.
Socialbarometern 2023 publiceras i tre delar under april-oktober. Publikationen, som publiceras 18.4, baserar sig på 323 svar av arbets- och näringsbyråernas ledning samt av ansvariga och personal vid kommunernas sysselsättningstjänster. Svaren samlades in i månadsskiftet januari–februari 2023 med en elektronisk enkät.