Enligt Organisationsbarometern 2024 har 76 procent av de nationella social- och hälsoorganisationerna frivilligverksamhet. En särskild egenskap hos social- och hälsoorganisationerna är att många av de frivilliga också själva tillhör organisationernas målgrupp. I genomsnitt är två tredjedelar av de frivilliga även medlemmar i organisationen, och tre fjärdedelar är själva sjuka, under rehabilitering, funktionshindrade eller på annat sätt i en särskild eller utmanande livssituation, samt deras närstående. Frivilligarbetet ger dem möjlighet att gå från att vara mottagare av hjälp till att bli aktiva aktörer, vilket också erbjuder en känsla av delaktighet.
Frivilligarbete inom social- och hälsoorganisationer är ofta krävande till sin natur. Frivilliga arbetar till exempel som telefonjour i krislinjer, stödpersoner inom palliativ vård och som kamratstödjare. Uppgifterna kräver noggrann utbildning och stöd från yrkespersoner för att säkerställa att verksamheten är säker och av hög kvalitet för alla inblandade.
”Att hitta, utbilda och stöda frivilliga som är lämpliga för krävande uppgifter är en förutsättning för kvalitativ och säker frivilligverksamhet för alla parter. För att uppnå detta behövs även insatser från organisationernas professionella personal”, säger SOSTEs forskare Juha Peltosalmi.
Enligt undersökningen ”Vapaaehtoistoiminta Suomessa” deltog nästan hälften (43 %) av finländarna som fyllt femton år i frivilligverksamhet under det föregående året, och mer än fyra femtedelar av dem var verksamma inom organisationer.
”Även om olika typer av frivilligverksamhet som inte är kopplade till formella organisationer har blivit vanligare, har civilsamhällesorganisationer fortfarande en central roll i att organisera frivilligarbete”, påminner Juha Peltosalmi.
Organisationernas anställda organiserar och stödjer frivilligverksamheten
Cirka hälften av personalen i de nationella social- och hälsoorganisationerna arbetar regelbundet tillsammans med frivilliga. I var femte organisation samarbetar hela personalen med de frivilliga. I genomsnitt avsätter organisationerna resurser motsvarande två årsarbeten för att stöda frivilligverksamheten.
En central modell för att stödja frivilligverksamheten är utbildning, vilket erbjuds av nio av tio organisationer. Tre av fyra organisationer erbjuder rekreationsverksamhet för de frivilliga som är involverade i deras arbete. Sju av tio organisationer ersätter frivilliga för kostnader som uppstår i samband med deras arbete. Nästan hälften av organisationerna erbjuder handledning för sina frivilliga.
Nedskärningar i statliga understöd hotar frivilligverksamheten
Frivilligverksamheten inom social- och hälsoorganisationer drivs ofta inte enbart på frivillig och oavlönad basis, utan kräver stöd och handledning från avlönad personal.
”Detta glöms ofta bort i den offentliga diskussionen. Även förutsättningarna för frivilligverksamhet inom social- och hälsoorganisationer är hotade när nedskärningar i statliga understöd drabbar bland annat förebyggande arbete, mötesverksamheter och kamratstöd”, påminner Peltosalmi.
Resultaten bygger på SOSTEs Organisationsbarometer 2024-undersökning. I barometern undersöktes social- och hälsoorganisationernas bedömningar av sin verksamhet, dess förutsättningar, verksamhetsmiljö samt förändringar som påverkar dem. 118 nationella organisationsledare och 119 regionala organisationsaktörer besvarade enkäten. Uppgifterna samlades in i januari-februari 2024.