Den färska Organisationsbarometern visar att frivilligverksamheten i Finland har en stark närvaro och spelar en viktig roll för samhället, särskilt inom social- och hälsovårdssektorn. En undersökning från 2024 visar att 43 procent av invånarna i Fastlandsfinland deltog i någon form av frivilligarbete under det föregående året. En majoritet av dessa deltog i social- och hälsoorganisationers frivilligverksamhet, vilket belyser de formella organisationernas centrala roll i att organisera och kanalisera den frivilliga insatsen, även om annan informell frivillighet blivit allt vanligare.
Fyra typer av frivilligverksamhet
Organisationsbarometern visar att social- och hälsoorganisationer, som har frivilligverksamhet, varierar i hur de engagerar sina frivilliga, vilket kan delas in i fyra huvudtyper:
- Omfattande frivilligverksamhet (50 % av organisationerna): Frivilliga har en central roll i alla delar av organisationens verksamhet.
- Kamratskapsbaserad frivilligverksamhet (20 %): Fokuserar på kamratstöd, rekreation och hobbyverksamhet, där frivilliga spelar en viktig roll.
- Svag frivillighet (18 %): I dessa organisationer är frivilliga involverade, men de har ingen avgörande roll i verksamheten.
- Frivillighjälp (12 %): Här bidrar frivilliga främst genom olika hjälpinsatser, som stöd och insamlingar inom vård och socialtjänster
Frivilliga – vem är de?
Organisationsbarometern visar att det är framför allt kvinnor som engagerar sig i social- och hälsoorganisationernas frivilligverksamhet – hela 70 procent av de frivilliga är kvinnor. Majoriteten av de frivilliga är också äldre, med en tredjedel som är över 65 år och ungefär hälften i arbetsför ålder (30–65 år). Många av de frivilliga har själva erfarenhet av sjukdom eller funktionsnedsättning, vilket ger en unik och värdefull insikt i arbetet. Tre av fyra frivilliga är själva personer som befinner sig i en utmanande livssituation eller som närstående till någon med särskilda behov.
Positiva trender men fortsatt stort behov
Utvecklingen inom frivilligsektorn har varit positiv, där mer än hälften av social- och hälsoorganisationerna rapporterar en ökning av den totala mängden frivilligarbete. Trots detta har antalet nya frivilliga inte ökat i samma takt, vilket leder till en större arbetsbörda på de redan engagerade. Detta innebär att organisationerna ständigt är i behov av nya frivilliga, särskilt inom administration och kamratverksamhet.
Rekrytering är en viktig del av att hålla frivilligverksamheten vid liv. Organisationsbarometern visar att nästan nio av tio organisationer har gjort insatser för att locka till sig nya frivilliga, bland annat genom kampanjer och kontinuerliga rekryteringsprocesser. Det finns dock fortfarande organisationer som saknar resurser för att aktivt rekrytera, vilket hindrar deras möjligheter att växa.
Stöd och utbildning för frivilliga
För att frivilligarbetet ska vara hållbart krävs det stöd och resurser från organisationerna. Organisationsbarometern lyfter fram att många social- och hälsoorganisationer satsar på att utbilda och stötta sina frivilliga. Nio av tio organisationer erbjuder utbildning, och nästan tre fjärdedelar erbjuder också rekreation för sina frivilliga som en form av tack och motivation. Dessutom får många frivilliga kostnadsersättningar för utlägg i samband med deras arbete.
En utmaning för många organisationer är samarbetet mellan anställda och frivilliga. Ofta finns det brist på resurser för att ge de frivilliga tillräcklig handledning och stöd. Dessutom kan oklarheter kring roller och arbetsuppgifter skapa spänningar mellan anställda och frivilliga, särskilt när frivilliga själva är i utmanande livssituationer.
Framtiden för frivilligverksamheten
Sammantaget visar Organisationsbarometern att social- och hälsoorganisationernas frivilligverksamhet i Finland är livskraftig och en vital del av många social- och hälsoorganisationers arbete. Behovet av frivilliga är dock ständigt närvarande, och för att verksamheten ska fortsätta växa och vara hållbar krävs det stöd – både i form av resurser och professionell vägledning. Frivilligarbetet bidrar inte bara till samhället, utan ger också värde tillbaka till de individer som deltar. För att kunna bibehålla och utveckla frivillighetens positiva inverkan på samhället, är det avgörande att organisationer får det stöd de behöver för att organisera, utbilda och sköta om sina frivilliga. Social- och hälsoorganisationernas frivilligverksamhet kräver resurser och professionell kompetens, något som ofta förbises i den offentliga debatten. Nedskärningarna i statsunderstöden hotar därmed också förutsättningarna för frivilligverksamheten, särskilt inom förebyggande arbete, uppsökande verksamhet och kamratstöd.
- Läs mer: Järjestöbarometri 2024