Riksdagsval teser: fokus på att förebygga problem och främja hälsa

Etusivu / Artikkelit / Riksdagsval teser: fokus på att förebygga problem och främja hälsa

Social- och hälsopolitikens tyngdpunkt bör ligga på främjande av välstånd och hälsa, samt att minska ojämlikheter i hälsa. Att reducera tunga och kostsamma åtgärder är även ekonomiskt lönsamt. De rätta skattemässiga lösningarna kan främja folkhälsan, utjämna inkomstskillnader och balansera statsfinanserna.

Till regeringsprogrammet

Bakgrund: Främjande av folkhälsan genom beskattning

Korrekta skattelösningar kan främja folkhälsan, utjämna inkomstskillnader och samtidigt balansera statsfinanserna. I Finland har den långsiktiga beskattningen inneburit en gradvis övergång från skatter på arbete till indirekt beskattning, dvs. punkt- och konsumtionsskatter. Detta är en välgrundad riktning, men övergångarna måste genomföras på ett kontrollerat sätt med hänsyn till förändringarnas övergripande effekt.

Förordas konsumtions- och punktskatter för att stödja folkhälsan

Effekterna av rusmedel och ohälsosam kost är skadligt för hälsan. De ökar befolkningens sjukdomsfrekvens och förorsakar kostnader både för individen och samhället, speciellt i form av stegrade kostnader inom den offentliga sjukvården.

Beskattning har visat sig vara ett kostnadseffektivt sätt att främja folkhälsan. Beskattningen kan vägleda människornas konsumtionsval i en hälsosammare riktning. Genom att uppmuntra ett val av hälsosammare livsstil, kan beskattningen också indirekt minska de så kallade socioekonomiska hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper.

Rusmedel

Användningen av rusmedel är fortfarande ett centralt hot mot hälsa och välfärd i Finland. Därför måste skärpningen av tobaks- och alkoholskatter fortgå i framtiden.

Trots att rökningen bland befolkningen har minskat, orsakar rökningen fortfarande betydande skador. Därför bör en höjning av tobaksskatten fortsättningsvis verkställas två gånger årligen. Alla tobaks- och nikotinprodukter, med undantag av nikotinersättningsprodukter, bör beskattas lika strikt som cigaretter, eftersom användningen medför betydande hälsorisker.

Som en följd av den allmänna alkohollagsreformen ökar alkoholrelaterade skador. Alkoholrelaterade skador orsakar redan nu samhället direkta kostnader på över en miljard euro årligen och utan målmedvetna alkoholbegränsande åtgärder kommer en ökning av framtida kostnader att vara oundviklig. Eftersom alkoholskatten är ett fast eurobelopp per viss volym alkohol minskar den relativa andelen alkoholprodukter i samband med inflation och ökad köpkraft. Effekten av beskattningen kommer således gradvis att minska om en skattehöjning inte verkställs. För att kompensera denna utveckling bör alkoholskatten justeras på regelbunden basis. I tillägg bör alkoläsken beläggas med en separat punktskatt för att främja en minskning av alkoholkonsumtionen och tidig alkoholkonsumtion i berusningssyfte bland unga. En liknande skatt har införts i flera EU-länder, såsom Danmark Frankrike och Tyskland.

Den positiva effekten av ökade alkohol- och tobaksskatter på de offentliga finanserna är avhängig av storleksökningen och dess beteendemässiga effekter. Med avsiktlig höjning av punktskatter skulle skatteintäkterna uppgå till cirka 400 miljoner euro mer än för närvarande.

Näring

I syfte att ändra befolkningens matvanor och stödja en hälsosam livsstil, har Världshälsoorganisationen (WHO) uppmanat medlemsländerna att överväga införande av punktskatter för tillsatt socker, salt och mättade fetter.  Införandet av dessa punktskatter skulle medföra betydande hälsoeffekter även i Finland.

Under följande regeringsperiod bör en skatt som påverkar matvanorna utredas, förberedas och genomföras i så bred utsträckning som möjligt. Den grundläggande utgångspunkten bör vara att punktskatten samtidigt tillämpas på både socker, salt och mättade fetter. Det effektivaste sättet ur hälsosynpunkt vore att beskatta enligt nivåerna på fett-, salt- och sockerhalten i produkterna istället för att beskatta vissa individuellt utvalda och begränsade produkter. En bredare beskattning skulle i bästa fall förändra både konsument- och producentbeteendet, och resultera i att de tillgängliga matvarorna blir hälsosammare. Beroende på omfattningen av skattenivån och skattesatsen, kan införandet av en socker-, salt- och fettskatt inbringa extra inkomster på cirka 500−1000 miljoner euro i slutet av regeringsperioden.

SOSTE:s rekommendationer för konsumtions- och punktskatter

Bakgrund: Effekterna av samhälleliga beslut på folkhälsan bör övervakas

Trots generella förbättringar i folkhälsan är speciellt de socioekonomiska hälsoskillnaderna i Finland fortsättningsvis påtagliga. För att minska ojämlikhet i hälsa behövs kontinuerliga insatser på nationell nivå för att stödja hälsofrämjande val och en hälsosam livsstil, såväl som hälsosamma livsmiljöer, säkerhet, tillgänglighet och komfort. Genom att minska behovet av tunga och kostsamma korrigerande åtgärder blir detta också ekonomiskt fördelaktigt.

Under regeringsperioden måste ytterligare resurser tilldelas förebyggande av för tidiga dödsfall, dvs dödsfall som inträffar före 70 års ålder. För tidiga dödsfall i Finland orsakas speciellt av olyckshändelser, rusmedel, självmord och kärlsjukdomar. Största delen av dessa dödsfall kunde förebyggas. I linje med målen för hållbar utveckling bör man även slå vakt om framtida generationers hälsa genom att trygga rena livsmiljöer och att på förhand förbereda åtgärder för framtida hälsohot. Faktorer som hotar finländarnas hälsa inkluderar antibiotikaresistens, klimatförändringar och förorening.

Effekterna av de samhälleliga besluten på folkhälsan bör granskas och övervakas. Detta kräver en högkvalitativ och evidensbaserad forskning kring förebyggande sjukdomsåtgärder, identifiering och behandling av sjukdomar samt effekterna av handlingsprogrammen. Vid bedrivande av folkhälsoarbete bör organisationernas specialkompetenser utnyttjas aktivt.

SOSTEs rekommendationer för främjande av välbefinnande och hälsa samt

Tilläggsinformation