Helsingfors, den 28 augusti 2020
Då mathjälpen måste omorganiseras på grund av coronaviruset var många organisationer beredda att gripa in. Då gratis ansiktsmasker skulle fås ut till småinkomsttagare kom organisationerna till kommunernas undsättning. Då någon vill prata om sin coronaångest lyssnar organisationerna.
Coronakrisen har synliggjort social- och hälsovårdsorganisationernas mångsidiga arbete. Mitt i krisen har också den färskaste Organisationsbarometern 2020 blivit färdig. Den ger dokumenterad information om social- och hälsovårdsorganisationernas tillstånd och bedömer den framtida utvecklingen.
Uppgifterna bygger på omfattande enkät- och registermaterial och statistik. Denna publikation har utkommit redan tolv gånger och möjliggör således också jämförelser av hur organisationerna och deras omvärld har utvecklats med åren. Specialtemat i år belyser organisationernas styrelsearbete.
Barometern ger organisationernas anställda och förtroendevalda information som hjälper dem att utveckla verksamheten. Åt tjänstemän och beslutsfattare ger den en inblick i hur mångsidigt organisationerna arbetar för att stödja människornas hälsa, välfärd och deltagande och hur det arbetet kompletterar de offentliga tjänsterna. Barometern belyser också de premisser på vilka organisationerna arbetar. Styrkan i SOSTEs barometrar har traditionellt legat i deras förmåga att tillhandahålla pinfärsk information. Processen för såväl datainsamling och analys som publicering av resultaten har med åren blivit allt smidigare. Ibland förändras dock världen ännu snabbare. I år förändrade coronaviruset samhället på ett sätt som ingen kunde förutse i början av året då enkäten besvarades.
Förändringarna i omvärlden tvingade också organisationerna att göra ändringar i sin verksamhet: innehåll, målgrupper och verksamhetsform måste ses över. Tjänster som hade getts öga mot öga flyttades till webben eller sköttes med besök hos de behövande. Organisationerna svarade också mot det växande behovet av krishjälp och hjälpte människor som var isolerade på grund av restriktionerna för trafik och sammankomster genom att uträtta ärenden och ge mathjälp.
Anpassningsåtgärderna underlättades av att exempelvis finansiärerna gjorde det möjligt att göra nödiga ändringar i dagliga sysslor utan krav på särskild bekräftelse. Detta hopp om lättare byråkrati som framfördes i den förra Organisationsbarometern 2018 blev således fort verklighet. Förhoppningsvis behöver vi inte återgå till tidigare praxis – organisationerna är värda förtroende.
Det förtroendet är desto viktigare då Veikkaus skär ner i sitt spelutbud för att minska spelandets negativa effekter, vilket innebär att vi går mot sjunkande bidrag. Ju restriktivare penninganvändning, desto mindre får vi till stånd och desto svårare är det att reagera snabbt på förändringar i omvärlden. Det gångna året har också visat hur viktigt det vore att åstadkomma det penningspelspolitiska program som SOSTE föreslog ifjol: nu diskuteras och avgörs en sak i sänder, varvid de komplicerade orsakssammanhangen förbises.
Coronaepidemin medförde många förändringar i de offentliga tjänsterna som redan tidigare var svåröverskådliga, vilket ökade behovet av rådgivning från organisationerna. Resultaten från den färskaste Organisationsbarometern 2020 visar att den rådgivning och erfarenhetsbaserade information som de lokala föreningarna tillhandahåller når i synnerhet sårbara grupper, såsom missbruks- och mentalvårdsklienter samt äldre i behov av tjänster. Människor i dessa livssituationer behöver många olika slag av service och stöd.
Ett hot med mer långtgående bärvidd än corona är klimatförändringen. Den kom inte plötsligt, men likafullt har motåtgärderna dröjt alltför länge. Organisationsbarometern kartlade senast för fem år sedan organisationernas åsikter om och verksamhet kring klimatförändringen. Då såg ytterst få frågan som relevant för sin verksamhet eller sina medlemmar. Den färska barometern visar att man nu vaknat till insikt om problemet, och det med kraft. Idag ser ytterst få fenomenet som någonting främmande eller oväsentligt för sig själv.
I Finland har debatten kring klimatförändringens effekter på den sociala välfärden och hälsan varit obetydlig. Nu är det dags att föra den debatten, och där ska organisationerna spela en stark roll.
Organisationsbarometern erbjuder också en pinfärsk överblick över utvecklingen på vårt medlemsfält. Fortfarande grundas nya social- och hälsovårdsorganisationer varje vecka samtidigt som tiden kört förbi vissa andra som lägger ner sin verksamhet. Det är ett tecken på ett levande föreningsfält som andas i vår tid. Det bildar en väsentlig del av samhällets ryggrad och underström samtidigt som det alstrar enorm aktivitet för det allmänna bästa. Vi är stolta över det arbete vi gör.
Livlig gräsrotsverksamhet är dock ingen självklarhet. Vårt blomstrande organisationsfält är kopplat till den övriga samhällsutvecklingen. De senaste årens omvälvningar både i Europa och annanstans i världen har visat att civilsamhället och dess premisser är någonting vi måste slå vakt om.
Artikeln är från Organisationsbarometer 2020.