Kommunalvalet

Kommuner och social- och hälsovårdsorganisationer förenas av ett gemensamt mål, människors välbefinnande. Genom att höra, stödja och engagera organisationer i den kommunala beredningen kommer det gemensamma målet att uppnås och allas välbefinnande stärkas.

SOSTEs teser

1. Framtidens välfärd kommer att födas av investeringar

Framtidens välfärdssamhälle kommer inte att födas av sig självt. För att bygga upp det behövs kommunala beslutsfattare som vill förbättra lokalinvånares hälsa och välbefinnande och se bortom de närmaste åren i beslutsfattandet.

Ekonomin för välbefinnande

Kommunerna måste luta sig starkare mot en strategi för välfärdsekonomin, där bedömningen av välfärdseffekter och mål för att skapa välfärd är kärnan.

Investeringar

En livskraftig kommun satsar i investeringar som ökar produktiviteten, sysselsättningen och funktionsförmågan samt mångsidiga strukturreformer. Investeringar behövs till exempel i utbildning, förbättring av sysselsättningen för alla och främjande av välbefinnandet i arbetet.

Främjande av hälsan

Främjande av hälsan är konkreta åtgärder: tillgänglighet, trygga, trivsamma och gemenskapsuppmuntrande miljöer. Upplysta gator, plogade vägar och mångsidiga kultur-, bildnings-, och fritidstjänster. Bebyggelsen trygghet och tillgänglighet är särskilt viktigt för exempelvis äldre. Rörlighet och god funktionsförmåga har gynnsamma effekter på alla kommuninvånares psykiska välbefinnande. Att främja hälsan ska vara alla förvaltningsområdens gemensamma sak.

Bekämpning av klimatförändringar 

Kommunernas roll i kampen mot klimatförändringens risker för välbefinnande är central, och klimatgärningar är en investering i lokalbefolkningens välbefinnande på sikt. Åtgärder för att begränsa klimatförändringarna kan främja en sund livsstil och minska de hälsoskador som orsakas av luftföroreningar i kommunerna.

---

2. Det aktiva medborgarsamhället är kommunens hjärta

Organisationerna fungerar som en plattform för medborgaråtgärder och inkludering och ger expertstöd till människor i olika livssituationer. Det finns människor i varje kommun som behöver hjälp och stöd.

Inkludering

Utgångspunkten för den organisationsvänliga kommunens verksamhet är att kommuninvånare och medborgarorganisationer är involverade. Detta inbegriper hörande av organisationer och kommuninvånare, partnerskap, olika befolkningspaneler och till exempel råd för äldre och funktionshindrade.  Rådens verksamhet får inte enbart vara pseudodemokrati utan måste verkligen höras och lyssnas på.

Samarbete

För att främja välbefinnande och hälsa måste man inrätta både lokala nätverk och landskapsnätverk.  Den kommunala organisationskoordinatorn stöder samutveckling och samarbete mellan kommunen och medborgarorganisationer. Det är viktigt att tjänster och rådgivning som tillhandahålls av lokala föreningar införs som en del av servicestigen, till exempel som kamrat- och stödgrupper eller stödjande av närståendevård.

Stöd åt organisationer

Kommunen måste tillhandahålla kostnadsfria eller överkomliga lokaler för lokala organisationer, och på så sätt möjliggöra verksamhet för medborgarorganisationer. Kommunala bidrag är särskilt viktiga för små föreningar. Finansiering av organisatoriska bidrag måste reserveras i anslagen för främjande av hälsa och välbefinnande.

Social- och hälsovårdsreformen

Kommunen måste komma överens med landskapet om ett tydligt ekonomiskt ansvar för att värna om de organisatoriska tjänster som faller mellan de social- och hälsovårdstjänster och den förebyggande verksamheten som ingår i social- och hälsovårdsreformen. Sådana tjänster omfattar kriscenter, klubbhus för mentalvårdsrehabilitationer och olika mötesplatser. Social- och hälsovårdsreformen får inte ge upphov till en blind fläck för organisationernas verksamhetsvillkor och de tjänster som människor behöver.