Halvtidsöversynen: Regeringen skär igen ner på social- och hälsoorganisationerna

Regeringen skär igen ner på social- och hälsoorganisationerna.

Etusivu / Uutiset / Halvtidsöversynen: Regeringen skär igen ner på social- och hälsoorganisationerna

Petteri Orpos regering har redan tidigare beslutat att skära ner en tredjedel av statens understöd till social- och hälsoorganisationer under denna valperiod. Idag meddelade regeringen i sin halvtidsöversyn att man beslutat om ytterligare en nedskärning på 10 miljoner euro i organisationernas understöd. Totalt skärs alltså understödet till social- och hälsoorganisationer ner med hela 140 miljoner euro under valperioden.

”Nyheten är verkligen beklaglig. Organisationerna har inte informerats i förväg, och beslutet är i övrigt ohållbart. Social- och hälsoorganisationerna gör ett betydelsefullt arbete, särskilt för människor i utsatta situationer. Dessa människor får inte motsvarande tjänster från den offentliga sektorn – särskilt inte nu när även den offentliga sektorn utsätts för omfattande besparingar”, betonar SOSTEs generalsekreterare Vertti Kiukas.

Skattesänkning försvagar den offentliga skuldkvoten

Regeringen beslutade dessutom om skattesänkningar på cirka två miljarder euro. Samfundsskatten sänks med två procentenheter, de högsta marginalskattesatserna sänks till 52 procent och beskattningen av små- och medelinkomsttagare lindras.

Att köpkraften stärks för små- och medelinkomsttagare är välkommet i det svaga konjunkturläget. I praktiken gynnar dock regeringens skattepaket främst höginkomsttagare. Sänkningen av samfundsskatt och högsta marginalskatt med 1,2 miljarder euro riktar sig till dem.

Regeringen motiverar skattesänkningarna för höginkomsttagare med påstådda dynamiska effekter. Forskning visar dock att reformerna i bästa fall endast i liten grad främjar ekonomisk tillväxt.

Skattesänkningarna ökar den offentliga skuldsättningen avsevärt. Enligt färska uppgifter var Finlands offentliga ekonomi ifjol 4,4 procent i underskott – EU:s gräns på tre procent är alltså redan tydligt överskriden.

”Regeringen har skurit ner på understödet till social- och hälsoorganisationer, socialskyddet och vårdtjänster för att balansera den offentliga ekonomin. Dessa beslut har särskilt försvagat de med låga inkomsters utkomst och hälsa. Att samtidigt sänka skatterna för höginkomsttagare med över en miljard euro är extremt orättvist. Regeringen bedriver en omvänd Robin Hood-politik – man tar först från de fattiga och ger sedan till de rika”, säger Kiukas.

Tidigare nedskärningar ökar utsattheten – helhetsverkan bör utvärderas omgående

För ett år sedan beslutade regeringen att höja momssatserna, vilket drabbade låg- och medelinkomsttagare hårdast. På samma sätt riktar sig nedskärningarna i understödet till social- och hälsoorganisationer, socialskyddet och vårdtjänster särskilt till dem med låga inkomster.

Social- och hälsovårdsministeriet har uppskattat att de beslutade nedskärningarna i socialskyddet för åren 2024–2025 kommer att öka antalet fattiga med cirka 100 000 personer. Dessutom fördjupar frysningen av indexjusteringar av socialskyddsförmåner fattigdomen fram till 2027.

Enligt färska beräkningar från SOSTE skulle ett återinförande av indexjusteringar för socialskyddsförmåner, barnförhöjning i arbetslöshetsersättning samt skyddade delar i bostadsbidrag och arbetslöshetsersättning minska antalet fattiga med 19 200 personer nästa år. Kostnaderna för reformen hade kunnat täckas genom att höja beskattningen av utdelning från onoterade bolag. Denna åtgärd valde regeringen dock att inte genomföra i sin halvtidsöversyn.

”Regeringen hade kunnat riva upp tidigare nedskärningar som har ökat låginkomsttagarnas utsatthet, överskuldsättning, vräkningar och hemlöshet. I stället valde man att sänka skatten – särskilt för de mest välbärgade. Dessa beslut blir dyra för Finland”, understryker Kiukas.

Utöver nedskärningar i socialskyddet har regeringen försvagat tillgången till vårdtjänster. Detta har betytt stora höjningar av klientavgifter, förlängning av vårdgarantin i primärvården till tre månader, nedskärningar i sjukhusnätverket samt minskning av platser i dygnet-runt-vård för äldre.

”Regeringens besparingssax har gått varm. Den sammantagna effekten av alla nedskärningar måste utvärderas omgående innan oåterkallelig skada sker”, kräver Kiukas.