SOSTE är bekymrad över utvecklingen av statsfinanserna. Enligt finansministeriets förslag ökar underskottet i budgeten till 12,2 miljarder euro nästa år.
”Det är klart att ekonomin behöver vara i balans, men regeringens åtstramningar ökar snarare kostnaderna på sikt. Sparåtgärderna slår hårdast mot de som har det sämst ställt samt försvagar hälsan och de nödvändiga stödtjänsterna. Denna risk måste tas på allvar så att besparingarna inte leder till ökade utgifter i framtiden”, säger Vertti Kiukas, generalsekreterare för SOSTE.
Nedskärningar i organisationerna ökar behovet av social- och hälsovårdstjänster
Det föreslås att nedskärningarna i statsunderstöden till organisationerna genomförs i sin helhet nästa år i enlighet med de rambeslut som fattades i våras. Detta innebär att social- och hälsovårdsorganisationernas understöd skärs ned med cirka 80 miljoner euro nästa år jämfört med den nuvarande nivån (384 miljoner euro). Enligt planen för de offentliga finanserna ska sammanlagt en tredjedel, dvs. 130 miljoner euro, skäras ned från organisationerna före utgången av valperioden.
Nedskärningar i organisationernas verksamhet kommer oundvikligen att återspeglas i ett ökat behov av social- och hälsovårdstjänster i en situation där välfärdsområdena redan nu kämpar med krympande resurser.
”Organisationernas verksamhet är en viktig del av främjandet av hälsa och välfärd och de stöder välfärdsområdena i deras förebyggande arbete. Nedskärningarna kommer att ha en negativ inverkan på just de verksamheter som förebygger att problemen ökar och behovet av offentliga tjänster ökar. Nedskärningar i organisationerna slår också tillbaka på det här sättet”, betonar Kiukas.
Det positiva är dock att nedskärningarna i statsunderstöden till social- och hälsovårdsorganisationerna nästa år i huvudsak kommer att gälla projekt- och investeringsunderstöd, i enlighet med SOSTE: s förslag.
De fattiga och sjuka kan inte längre drabbas
Ett annat exempel på sparåtgärder som kommer att slå tillbaka är de massiva nedskärningarna i sociala tryggheten. Utöver de beslut som fattades vid vårens ramförhandlingar föreslår finansminister Purra ytterligare nedskärningar i bostadsbidraget.
”Efter de massiva nedskärningar som redan gjorts har vi inte längre råd att skära i den sociala tryggheten. Klientavgifterna inom hälsovården höjs, självriskandelen för läkemedel höjs, bostadsbidraget och utkomstskyddet för arbetslösa har sänkts och förutsättningarna för att få boendekostnader som ersätts från utkomststödet har skärpts. Låginkomsttagare borde man nu låta vara”, kritiserar Kiukas.
Hittills har Orpos regerings sparåtgärder i huvudsak försvagat utkomsten för låginkomsttagare. SOSTE har uppskattat att de nedskärningar som regeringen har gjort gällande den sociala tryggheten kommer att öka antalet låginkomsttagare med 68 000 i år, varav 17 000 är barn.
Utgiftsnedskärningar kommer också att tynga den aggregerade efterfrågan som redan är svag på grund av låg reallöneutveckling och låg investeringsvilja. Svag efterfrågan bromsar den ekonomiska tillväxten.
Dessutom kommer de momshöjningar som träder i kraft i september att drabba låginkomsttagare och försämra deras ställning ytterligare. Höjningen av mervärdesskatten höjer prisnivån och försvagar konsumenternas köpkraft.
Att avsluta hepatit C-elimineringsprogrammet är verkligen kortsiktigt
Världshälsoorganisationen WHO har satt som mål att utrota hepatit C som ett stort hälsoproblem till år 2030. Regeringen överger nu detta mål.
Majoriteten av dem som smittas av hepatit C förblir bärare av viruset, vilket innebär att infektionen blir kronisk. Kronisk infektion ökar risken för skrumplever och levercancer. Läkemedelsbehandling är effektivt, men dyrt. Behandlingen av skrumplever och levercancer är dock mycket dyrare och svårare.
”Kostnaderna, inklusive räntorna, kommer att betalas om några år. Detta är en smittsam sjukdom som det är mycket viktigt att förhindra spridningen av ur folkhälsosynpunkt. Förslaget är helt absurt och kommer att kosta mycket och öka lidandet, kritiserar Kati Myllymäki, SOSTE: s sakkunnigläkare.
Välfärdsområdena har enorma kostnadstryck, och den specialiserade sjukvården står för största delen av hälsovårdskostnaderna.
”Det är vansinnigt att spara in på det förebyggande arbetet, vilket innebär att kostnaderna återigen överförs till den specialiserade sjukvården. Samma rädsla är förknippad med massiva nedskärningar i organisationerna, om organisationernas arbete för att främja och förebygga med låg tröskel minskar, människors problem blir långvariga och svårare och överförs till de offentliga hälso- och socialvårdskostnaderna”, fortsätter SOSTE: s generalsekreterare Kiukas.
Skattebasen måste stärkas för att skapa balans i ekonomin
SOSTE uppmanar regeringen att våga stärka skattebasen. SOSTE föreslår ett skattepaket till regeringen för att förbättra folkhälsan och minska trycket uppåt på hälsoutgifterna på lång sikt.
Statsfinanserna kan också balanseras så att åtgärderna inte förvärrar situationen för dem som redan är i den mest utsatta ställningen. För att korrigera underskottet skulle det vara förnuftigt att höja skatterna för personer och bolag som har råd att betala högre skatt. Sådana skatter är till exempel den övre kapitalskattesatsen, bolagsskattesatsen och beskattningen av onoterade bolag.
”För att balansera statens finanser behöver vi stärka statens skatteintäkter. Det sker till exempel genom att införa en ny hälsoskatt, indexera punktskatter och höja bolagsskatten till nordisk nivå. I SOSTE:s skattepaket skulle måttliga skattehöjningar öka skatteinkomsterna med cirka 3,2 miljarder euro utan att äventyra den ekonomiska tillväxten”, säger Kiukas.
Regeringen planerar att rikta cirka 234,2 miljoner euro per år till den nya FPA-ersättningsmodellen för åren 2025–2027. Av detta är statens andel cirka 89,9 miljoner euro per år. SOSTE föreslår att höjningen av FPA-ersättningarna för privat vård slopas och att de euro som reserverats för den riktas direkt till välfärdsområdena för att stärka primärvården, vilket skulle lätta på välfärdsområdenas ekonomiska belastning.