Petteri Orpos regering beslutade vid ramförhandlingarna om stora nedskärningar i statsunderstöden till organisationerna. Statsunderstöden till social- och hälsovårdsorganisationerna skärs ned med 25 miljoner euro redan nästa år och med 50 miljoner euro året därpå, trots att nedskärningarna enligt regeringsprogrammet skulle ha trätt i kraft först 2027.
*** Uppdatering 17.4. Enligt de uppdaterade ramförhandlingsuppgifterna uppgår nedskärningarna i social- och hälsovårdsorganisationernas understöd till cirka 130 miljoner euro, och nedskärningarna inleds stegvis redan från och med nästa år. År 2024 uppgick STEAs utdelade understöd till 384 miljoner euro. Uppskattningen av understödet som kommer att fördelas under de kommande åren är:
- 2025: 303 miljoner
- 2026: 278 miljoner
- 2027: 253 miljoner
”Det man åtminstone behöver göra nu är att diskutera med organisationerna hur nedskärningarna kan riktas på det mest förnuftiga och minst destruktiva sättet”, säger SOSTE: s generalsekreterare Vertti Kiukas.
Regeringen utvidgar avdraget för donationer till ungdoms-, kultur-, motions-, idrotts- och barnorganisationer som uppfyller vissa villkor. SOSTE undrar varför man skapar ett nytt skatteavdrag som endast riktar sig till en del av organisationsfältet.
”Är det här ett budskap från regeringen om att social- och hälsovårdsorganisationernas arbete inte anses vara värt att stödjas på samma sätt?” frågar Kiukas.
Regeringens hälsoskatteplaner stor besvikelse
SOSTE är besvikna över att regeringens entusiasm för hälsoskatt reducerades till enbart en höjning av momsen på godis. Nu höjs skatten på allt godis, utan att socker- eller fetthalten i sötsakerna har något med priset att göra.
”Det hade krävts mycket mer ambition från regeringen i den här frågan. En effektiv hälsoskatt måste ha en bred skattebas och vara graderad för att få en verklig inverkan på både konsumtion och industriell produktutformning. I stället för att producera hälsosamma produkter kommer industrin nu att fokusera på att framställa olika söta kex och andra liknande substitut för godis, så att de kan undvika den högre mervärdesskatten. Regeringen upprepar snabbt misstagen från den senaste sockerskatten”, påpekade Kiukas.
En korrekt utformad graderad hälsoskatt hade kunnat påverka folkhälsan och å andra sidan samhällsekonomin genom direkta skatteintäkter och förbättrad folkhälsa. En graderad skatt skulle också ha haft den bästa effekten på den industriella produktutformningen.
Höjningen av momssatsen riktas mot låginkomsttagare
Inför regeringens ramförhandlingar försäkrade regeringen att alla är delaktiga i den ekonomiska anpassningsprocessen. En höjning av den allmänna momssatsen till 25,5 procent och till exempel överföring av läkemedel och böcker till en momssats på 14 procent kommer dock att drabba låginkomsttagare oproportionerligt hårdast. Eftersom höjningen av momssatserna ökar skattebördan för låginkomsttagare mest, kompenseras de ofta genom transfereringar till låginkomsttagare.
Utöver de nedskärningar som beslutades vid ramförhandlingarna har regeringen redan tidigare fattat beslut om nedskärningar i den sociala tryggheten för låginkomsttagare, vilket ökar fattigdomen och beroendet av utkomststöd i år. Betydelsen av de indexfrysningar som redan gjorts tidigare betonas också i och med att mervärdesskatten stiger.
”För låginkomsttagare är situationen oroväckande. Det är deras utkomst som har försämrats till följd av regeringens anpassningsåtgärder, och nu utökas deras ansvar”, säger Kiukas.
SOSTE välkomnar dock att momsen på livsmedel inte höjdes. Skattehöjningar på tobak, alkohol och läskedrycker, vilket förbättrar folkhälsan är också välkomna.