SOSTE är besviken över att regeringen inte backade från nedskärningar i socialskyddet vid budgetmanglingen, trots att dessa tydligt visat sig öka fattigdom och ojämlikhet.
”Besluten är värdeval. Effekterna av regeringens nedskärningar kommer att ackumuleras på samma människor och samma hushåll, vilket ökar ojämlikheten. Enligt våra beräkningar kommer antalet låginkomsttagare att öka med omkring 40 000 personer år 2024. Cirka 12 700 av dem är barn. Det är enorma siffror”, sammanfattar Vertti Kiukas, generalsekreterare för SOSTE.
Man hade kunnat framskrida på ett annat sätt för att balansera de offentliga finanserna, vilket också är absolut nödvändigt. SOSTE har bland annat varit kritiska till tidpunkten för inkomstskattesänkningar, höjningen av solidaritetsskattens miniminivå och sänkningen av ölskatten. För att öka statens skatteintäkter skulle SOSTE föredra höjning av punktskatter och har länge föreslagit införandet av en ny hälsobaserad punktskatt, som lätt skulle kunna inbringa hundratals miljoner euro årligen.
”För rättvisans skull har vi också föreslagit att indexjusteringarna av inkomstbeskattningen skall avskaffas om socialskyddets indexfrysningar förverkligas. Enbart den åtgärden skulle stärka statsfinanserna med över 600 miljoner euro”, säger Kiukas.
Enbart den här typen av åtgärder skulle redan avsevärt minska trycket på att skära ned utkomstmöjligheterna för de mest utsatta och svagaste.
Statens besparingar förvandlas till utgifter om stödet till organisationerna minskar
Social- och hälsovårdsorganisationerna främjar social välfärd och hälsa, förebygger problem och stärker medborgarnas delaktighet. De massiva nedskärningar på 100 miljoner euro som planerats för 2027 i statsandelarna för social- och hälsovårdsorganisationerna skulle lamslå organisationernas grundläggande arbete och göra det svårare för människor att få hjälp. De planerade nedskärningarna visar att regeringen inte vet hurdant stöd social- och hälsovårdsorganisationerna erbjuder dem som behöver hjälp och stöd.
”Man vill ta bort var fjärde euro från organisationernas arbete. Det är uppenbart att nedskärningar av denna omfattning skulle återspeglas i ökade utgifter för social- och hälsovården samt ökningar i människors illamående. Den parlamentariska överenskommelsen om statsunderstödsverksamheten måste upprätthållas och nedskärningarna måste upphävas. Social- och hälsovårdssektorn är redan nu under stor press att få människor omskötta i tid”, betonar Kiukas.