SOSTE:s färska beräkningar visar att de indexfrysningar samt nedskärningarna i arbetslöshetsförmånerna och bostadsbidraget som regeringen planerat ökar fattigdomen. Antalet låginkomsttagare kommer att öka med omkring 40 000 personer år 2024. Cirka 12 700 av dem är barn. Nedskärningarna i förmånerna ökar antalet utkomststödstagare med cirka 47 000 personer. Utkomststödet är den mest byråkratiska förmånen och förknippas med de största incitamentsfällorna.
”I Finland har alla rätt till en skälig inkomst. Ingen ska lämnas utan trygghet och omsorg. Effekterna av de föreslagna nedskärningarna kommer att ackumuleras på samma personer och samma hushåll. På så sätt ökar nedskärningarna ojämlikheten samt kan orsaka och förstärka generationsöverskridande och allvarliga problem. Nedskärningarna bör mildras och andra ersättande åtgärder i stället för nedskärningar måste övervägas, till exempel genom att avskaffa planerade skattelättnader för höginkomsttagare”, säger SOSTE: s styrelseordförande Eija Koivuranta.
Till exempel för en person som får inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning och som bor ensam i Helsingfors är den reella minskningen av månadsinkomsten nästa år 168 euro. Efter boendeutgifterna kommer hen att ha 588 euro att använda, vilket är 138 euro mindre per månad än nu. I Jyväskylä är den reella förändringen av inkomsterna för en arbetslös person i motsvarande situation 189 euro. Efter boendeutgifterna har hen 623 euro att använda, vilket är 162 euro mindre än nu. Inkomsterna för dem som får grunddagpenning förblir nästan oförändrade, eftersom utkomststödet ersätter inkomsterna och utkomststödet omfattas inte av indexfrysningarna. Realinkomsterna ökar med 3 euro i Helsingfors och 7 euro i Jyväskylä.
I Helsingfors är den reella förändringen i inkomsterna för ett par som får inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning, varav den ena arbetar deltid, och har två barn 433 euro. Efter boendeutgifterna minskar den disponibla inkomsten med 362 euro i månaden, i Jyväskylä är motsvarande siffror 360 euro och 291 euro.
Realinkomsterna för en ensamboende lågavlönad i Helsingfors minskar med 204 euro i månaden. Efter boendeutgifterna kommer hen att ha 169 euro mindre per månad till sitt förfogande. I en motsvarande situation i Jyväskylä kommer 142 euro mindre att finnas tillgängliga efter boendeutgifterna.
– När den sociala tryggheten skärs ner är det barn som lever i fattiga familjer som drabbas hårdast. Barnfattigdom orsakar stora konsekvenser senare i livet till exempel, psykisk ohälsa och andra problem, lägre utbildningsnivå och svårigheter med sysselsättningen. Skenbara besparingar i dagsläget innebär stora kostnader senare”, säger Riitta Särkelä, vice ordförande i SOSTE: s styrelse.
I beräkningarna beaktas indexfrysningarna i regeringsprogrammet, graderingen av arbetslöshetsersättningen, avskaffandet av den skyddade delen av arbetslöshetsersättningen och barntillägg, största delen av nedskärningarna i bostadsbidraget och höjningarna av barnbidragen. Utöver dessa kommer det också att ske andra nedskärningar i den sociala tryggheten, vilket försvagar låginkomsttagarnas utkomst och ytterligare ökar fattigdomen. Sådana nedskärningar är till exempel förlängning av självrisktiden för arbetslöshetsersättningen och arbetsvillkoret, strängare krav kring boendeutgifter som berättigar till utkomststöd samt förmögenhetsgräns för bostadsbidrag och uteslutning av personer som bor i ägarbostäder från understödet.
– Den sociala tryggheten har länge varit en av grundpelarna som sett till att ingen behöver leva helt utan trygghet och möjlighet till ett bättre liv. SOSTE har redan påpekat att nivån på grundskyddet är för låg, vilket innebär att den faktiskt borde höjas, inte skäras ned. Att försvaga de fattigaste människornas utkomstmöjligheter är inte bara moraliskt fel, utan också kortsiktigt, säger Anna Järvinen, specialsakkunnig vid SOSTE.
Mikrosimuleringsberäkningarna har beställts i samarbete med Förbundet för mödra- och skyddshem och de har utförts av politices doktor Pertti Honkanen.
På finska: Liite – Laskelmia hallituksen esittämien leikkausten yhteisvaikutuksista