I mitten av oktober höll SOSTE:s svenska nätverk träff. Temat för träffen var möjligheter och utmaningar med det nya hybridledarskapet; vad behöver man som verksamhetsledare tänka på för att lyckas med sitt hybridledarskap. Anna Bertills från kommunikationsbyrån Bertills & Jung deltog i nätverksträffen och höll en föreläsning kring ämnet.
Kommunikation är grunden till förändringsledarskap
Bertills poängterade i sin föreläsning att det allra viktigaste med hybridledarskap, liksom med alla former av ledarskap, är att kommunicera, kommunicera och kommunicera. Kommunikation är ledarskap och grunden till allt. Världen har förändrats snabbt under de senaste åren och vi talar nu om förändringsledarskap. Som ledare ska man tänka att organisationens viktigaste tillgång går ut genom dörren efter varje arbetsdag och hur ska man som ledare agera för att locka tillbaka dem genom dörren följande dag. Det vi har lärt oss av distansledarskapet och som vi nu kan ta med oss in i hybridledarskapet är att agera strukturerat och genomtänkt, vara rak i kommunikationen samt vara lyhörd, stöttande och coachande. Arbetet ska vara resultatorienterat och uppgiftsorienterat och som hybridledare ska man visa förtroende för sina medarbetare.
Kommunikationsform har betydelse
Hybridledarskapet kräver en större proaktivitet och medvetenhet kring val av kommunikationsform. Hur vi kommunicerar med varandra har betydelse. Ansvaret ligger hos både avsändaren och mottagaren. Bertills tipsade om att man kan låta ett kort digitalt möte ersätta e-posten och att man ska använda videomöte istället för telefon för att kunna se varandra och uppfatta nyanser. Relationen mellan ledaren och medarbetarna är en förutsättning och utgångspunkten för allt ledarskap. Som hybridledare i en miljö där flexibilitet och frihet styr måste ledaren ha tydliga förväntningar på medarbetarna och deras arbete. Ledaren måste våga vara resultatorienterad och ge feedback.
Planera, organisera och sätta upp ramar för ett bra hybridledarskap
Bertills uppmuntrade verksamhetsledarna på träffen att göra upp en post- covid-strategi nu genast och inte vänta och se hur allt utvecklar sig. I strategin ska man tänka på arbetsplatsen ur både ett fysiskt och psykosocialt perspektiv. Man ska inkludera distansarbetsplatsen både i det förebyggande och uppföljande arbetsmiljöarbetet. Strategin ska innehålla tydliga ramar kring arbetsformer, balans mellan kontorsnärvaro och distansarbete, mötesfrekvens och former för olika möten. Bertills uppmanade ledarna att bygga ramarna på en genomtänkt idé. Som hybridledare är det viktigt att lyssna in arbetsgemenskapen, planera, organisera och sätta upp ramar för det gemensamma arbetet både fysiskt och digitalt.
Tredje sektorn en föregångare inom servant leadership och fungerade hybridverksamhet
Bertills berättade att i dagens arbetssamhälle ligger allt mer fokus på ett aktivt medarbetarskap, vilket innebär att ”servant leadership” kliver fram. Jag tänker att tredje sektorns organisationer redan är i framkant med tanken om ”servant leadership” och hybridledarskap. Inom organisationsvärlden är förvaltningen och ledarskapet ofta flexibelt och platt. Tanken om att medarbetarna ska vara aktiva och att ledaren ska lyfta och stöda sina medarbetare finns redan starkt. Likaså hade många av tredje sektorns organisationer redan innan pandemin någon form av hybridledarskap och hybridverksamhet. Nu gäller det bara att bygga vidare på det som fungerar och fundera över vilka nya möjligheter hybridverksamheten ger framöver. Jag tänker att ett fungerande hybridledarskap och ”servant leadership” också kräver aktivt kommunicerande medarbetare. Medarbetarna behöver vara tydliga med vad de önskar och behöver av sin ledare. En ledare kan inte läsa medarbetarnas tankar utan det är på medarbetarnas ansvar att förmedla sina behov. Genom att kommunicera tydligt inom organisationen kan vi också stärka organisationens hybridverksamhet och därmed stärka organisationens verksamhetsförutsättningar i en ständigt föränderlig värld.