Ladda ner ett utskrivbart abstrakt
Organisationerna fungerar som en plattform för medborgaråtgärder och inkludering och ger expertstöd till människor i olika livssituationer. Det finns människor i varje kommun som behöver hjälp och stöd.
Inkludering
Utgångspunkten för den organisationsvänliga kommunens verksamhet är att kommuninvånare och medborgarorganisationer är involverade. Detta inbegriper hörande av organisationer och kommuninvånare, partnerskap, olika befolkningspaneler och till exempel råd för äldre och funktionshindrade. Rådens verksamhet får inte enbart vara pseudodemokrati utan måste verkligen höras och lyssnas på.
Insatser i efterdyningarna av koronaviruskrisen kräver oss alla: välmående lokalbefolkning, ett aktivt medborgarsamhälle och, till stöd för dem, livskraftiga kommuner. Inkludering skapar förutsättningar för att människor skall kunna påverka frågor som berör dem, att utnyttja information, att utnyttja de möjligheter som finns och att bli aktiva i samhällsaktiviteter. Inkludering stärker de resurser som välbefinnandet byggs av.
Kommunala strukturer ger utrymme för inkludering genom att säkerställa mänskliga rättigheter, medborgerliga och politiska rättigheter, utveckla former av medborgerligt deltagande och investera i samhällsresurser som samhällsengagemang.
I välfärdskommunen kommer inkludering att stärkas genom att möjligheterna till påverkan ökar: invånarna deltar som jämlikar i planeringen, genomförandet, utvecklingen och utvärderingen av verksamheten i en ny sorts kommun. I kommuner som främjar inkludering, stöder man och utnyttjar befintliga grupper som samlats kring frågorna, samt invånar- och kundråd, och stöder samarbete mellan olika sektorer.
Samarbete
För att främja välbefinnande och hälsa måste man inrätta både lokala nätverk och landskapsnätverk. Den kommunala organisationskoordinatorn stöder samutveckling och samarbete mellan kommunen och medborgarorganisationer. Det är viktigt att tjänster och rådgivning som tillhandahålls av lokala föreningar införs som en del av servicestigen, till exempel som kamrat- och stödgrupper eller stödjande av närståendevård.
Att främja välbefinnande och hälsa är ett samarbete. Det finns inget behov av att skapa en välfärdskommun på egen hand, eftersom social- och hälsovårdsorganisationer verkar i kommunerna i samma fråga. Det är tillrådligt att uppmana organisationer att vara med och planera främjandet av välbefinnande och hälsa från första början. Som jämbördiga partner utnyttjas organisationernas särskilda sakkunskap bäst till förmån för alla invånare i kommunen. Varje kommun bör utse en organisationskoordinator som stöder gemensam utveckling och samarbete mellan kommunen och medborgarorganisationen.
Organisationerna fungerar som en plattform för medborgarverksamhet och inkludering och ger expertstöd till människor i olika livssituationer. Organisationer organiserar meningsfulla aktiviteter för alla människor, även för dem som är mest utsatta i vårt samhälle. Å sin del skapar organisationsverksamhet och medborgarsamhället en fungerande kommun och ett intakt samhälle.
Efter coronaviruskrisen kommer många kommuners finanser att vara i ett bräckligt tillstånd, vilket återspeglas i kommunernas förmåga att möta efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster. Det stöd och de tjänster som tillhandahålls av organisationerna lönar sig att utnyttja fullt ut vid sidan av offentliga tjänster som en del av stödet till återhämtning och främjande av hälsa och välbefinnande.
Organisationernas rådgivning har en viktig roll
De råd som organisationerna ger spelar också en nyckelroll. Social- och hälsovårdsföreningar är kunskapsbanker inom sitt område, som kontinuerligt samlar på sig specifik information om de grupper av människor som de representerar, såsom expert, erfarenhet och kamratkunskap som rör olika sjukdomar, skador och speciella livssituationer. Föreningar når ut till utsatta grupper för vilka befintliga tjänster och förmåner är för svåra att förstå, eller som behöver ett brett utbud av råd och stöd i sin livssituation. Rådgivning från föreningar är särskilt viktigt för personer med missbruk och psykisk hälsa, till exempel. Behovet av rådgivning har också ökat mest i föreningar som företräder utsatta personer.
Resultaten av Organisationsbarometern 2020 visar att medborgarna inte alltid hittar eller får information om offentliga tjänster och förmåner av den offentliga sektorn, utan lokala social- och hälsovårdsföreningar fyller luckorna i tillgången till information med sin rådgivning. Det söks också efter information om olika sjukdomar och att leva med dem från föreningar. Enligt Organisationsbarometern är det så många som två av tre (67 %) lokala föreningar som ger råd om offentliga tjänster och förmåner. Näst mest tillhandahålls rådgivning av sammanslutningar för arbetslösa och sensoriska handikappföreningar. Vi har inte råd att förlora detta bidrag från organisationer.
Det praktiska arbetet visar att organisationer är självklara samarbetspartner i kommunerna. Till följd av de omfattande ekonomiska förluster som orsakas av coronaviruskrisen kommer behovet av stöd från organisationer att öka. Vikten av meningsfull verksamhet och kamratstödsverksamhet som tillhandahålls av organisationer kommer att betonas. Att klara av coronaviruskrisen kommer att ta upp mycket av samhällets ekonomiska, mänskliga och sociala resurser, lösningar måste hittas i samarbete med medborgarsamhället som helhet och dess organisationer.
Stöd åt organisationer
Kommunen måste tillhandahålla kostnadsfria eller överkomliga lokaler för lokala organisationer, och på så sätt möjliggöra verksamhet för medborgarorganisationer. Kommunala bidrag är särskilt viktiga för små föreningar. Finansiering av organisatoriska bidrag måste reserveras i anslagen för främjande av hälsa och välbefinnande.
Ett starkt och dynamiskt medborgarsamhälle skapar och upprätthåller sammanhållning och solidaritet. Det finns människor i varje kommun som behöver hjälp och stöd. Organisationernas mål är att tillsammans med kommunen säkra stöd från lokalsamhället till alla behövande.
Kommunala bidrag är av stor betydelse, särskilt för små organisationers verksamhet. Enligt Organisationsbarometern 2020 är den lokala social- och hälsovårdsföreningens genomsnittliga årsbudget cirka 7 400 euro och hela 82 procent fungerar enbart på frivillig basis. Att investera i organisationernas resurser är en viktig investering som betalar sig själv många gånger om. 56 % av sammanslutningarna får bidrag från kommunerna. Det beviljade genomsnittliga bidraget är 700 euro per år.
Den organisationsvänliga kommunen stöder också medborgarverksamhet genom att tillhandahålla utrymmen för medborgarverksamhet. Över hälften av organisationerna är verksamma i kommunalt ägda lokaler. Av dessa har 35 % tillgång till lokalerna utan kostnad. Gratis eller förmånliga lokaler är föreningarnas livsnerv. Enligt Organisationsbarometern 2020 har 25 procent av föreningarna sett sina kostnader öka under de senaste två åren: utrymmesavgifterna har ökat eller gratis lokaler har blivit avgiftsbelagda. Föreningarna är också oroade över utvecklingen av kommunala bidrag. Enligt barometern har bidragsbeloppet minskat för 23 procent av föreningarna och för 3 procent har det helt upphört.
De exceptionella omständigheter som epidemin orsakade visade hur viktigt det är för kommunerna att stödja organisationer så att de tjänster och det stöd som organisationerna tillhandahåller fortsätter även mitt i och efter krisen. Vissa kommuner återkrävde till exempel inte pengar från organisationer för inställda tjänster och andra avstod från sina hyror under krisen.
Social- och hälsovårdsreformen
Kommunen måste komma överens med landskapet om ett tydligt ekonomiskt ansvar för att värna om de organisatoriska tjänster som faller mellan de social- och hälsovårdstjänster och den förebyggande verksamheten som ingår i social- och hälsovårdsreformen. Sådana tjänster omfattar kriscenter, klubbhus för mentalvårdsrehabilitationer och olika mötesplatser. Social- och hälsovårdsreformen får inte ge upphov till en blind fläck för organisationernas verksamhetsvillkor och de tjänster som människor behöver.
Som en följd av social- och hälsovårdsreformen delas ansvaret för att främja välbefinnande och hälsa mellan landskapen och kommunerna. Det är viktigt att organisationer, i båda fallen, ses viktiga partner vars verksamhetsförutsättningar man vill trygga också i fortsättningen.
Organisationsverksamhet och organisationernas stödverksamhet säkerställer människors upplevelser av inkludering och relevans och tar hänsyn till människogrupper som inte kan nås av offentliga tjänster.
Stödverksamhet som är typisk för social- och hälsovårdsorganisationer (organisationsbaserat biståndsarbete) är allmännyttig verksamhet, vilket kan vara till exempel kamratgruppsaktiviteter, mötesplatsverksamhet eller volontärtjänst. Att säkerställa verksamhetsvillkoren för organisationer på både lokal och regional nivå är en välfärdsinvestering.
Vi uppmuntrar därför kommunerna att stödja organisationsbaserad stödverksamhet. Organisationer kan bara fånga offer för inaktivitet om de har tillräckliga operativa resurser. Kommunala bidrag möjliggör kostnadseffektiv verksamhet för att stödja människors orkande i vardagen.
Åtgärder i kommuner: Det aktiva medborgarsamhället är kommunens hjärta
- Lokalbefolkningens välbefinnande främjas bäst genom verksamhetsmodeller som utvecklats av kommunen tillsammans med social- och hälsovårdsorganisationer och andra aktörer inom dess område på målgruppsorienterad basis. När strukturerna för regional förvaltning förnyas betonas detta behov.
- Samarbetet mellan kommuner och organisationer måste bygga på jämlikhet och en tydlig arbetsfördelning. Det är viktigt att införa tjänster och råd som tillhandahålls av lokala föreningar som en del av servicestigar.
- Utgångspunkten för den organisationsvänliga kommunens verksamhet är att kommuninvånare och medborgarorganisationer är inblandade. Detta inbegriper hörande av organisationer och invånare, partnerskap, olika befolkningspaneler och till exempel råd för äldre och funktionshindrade.
- En organisationskoordinator bör utses i kommunen, vars uppgift är samutveckling och samarbete mellan kommunen och medborgarorganisationer. Organisationskoordinatorn kan också agera mer allmänt som den koordinator som ansvarar för att främja kommunens välbefinnande och hälsa.
- Finansiering av organisationsbidrag måste reserveras i anslagen för främjande av hälsa och välbefinnande.
- Kommunen måste tillhandahålla gratis eller förmånliga lokaler för lokala organisationer och den vägen möjliggöra medborgarverksamhet. Att stödja medborgarverksamhet är en lönsam välfärdsinvestering.
- Kommunen och välfärdsområdet måste komma överens om ett tydligt ekonomiskt ansvar för att säkra organisatoriska tjänster som faller mellan social- och hälsovårdstjänsterna och förebyggande åtgärder som ingår i social- och hälsovårdsreformen.
Artikeln är en del av SOSTEs kommunalvalet 2021 teser.